Skurugata, en fantastisk utflykt i Småland

Skurugata har ofta kallats Norra Smålands Klassiska Naturminnesmärke och är en cirka 800 meter lång klippkanjon. 

Bredden varierar mellan 7 och 24 meter och på sina ställen känner man sig väldigt liten med upp emot 35 meter höga tvärbranta väggar ovanför huvudet. Helt säker på dess uppkomst är man inte. Troligtvis har kanjonen uteroderats i samband med inlandsisens avsmältning, men även en spricka och gravsänka diskuteras.

Innan man går ner i Skurugata finns all anledning att stanna till en stund på utsiktspunkten Skuruhatt. "Hatten" är en av Smålands högsta punkter (337 m.ö.h) med en fantastisk utsikt över bygden. Här finns en minnessten över Albert Engström rest. Albert lekte ofta i Skurugata som barn och för honom var Skurugata och Skuruhatt med omnejd begreppet Småland.

Bergarten i Skurugata är vackert grå- och chokladbrun porfyr, som även kan skifta i rött. Grundmassan är grovkornig och rik på strökorn av kvarts och tegelrödfärgade fältspatkorn. Floran karaktäriseras av olika mossarter och här finns ett par arter som annars bara förekommer i fjälltrakterna.

Vad som gör att de trivs här är det speciella klimatet nere i "gatan" och "hatten". Det har till och med hänt att snön legat kvar fram till midsommar i de djupaste partierna. Nere i "gatan" ligger Skurukälla där det finns möjlighet att släcka törsten med kristallklart vatten.

Förr huserade troll och rövare i "gatan", men efter det att Smålands grenadjärer en gång tågat därigenom med flygande fanor och klingande spel har inget oknytt visat sig där. Historierna lever dock kvar och det sägs att någonstans i "gatan" ligger en bössa gömd. Den här bössan tillhörde en slug tjuv som kallades Tjuva Jösse, som stal runt om i gårdarna. Den som finner denna bössa lär få stor framgång i sitt fortsatta liv.













Med utgångspunkt från "hatten" tar det ca 1 timme att promenera genom gatan och åter vara vid parkeringsplatsen. Men eftersom det finns mycket att titta på under vandringen bör man ta god tid på sig vid besöket.

För vandringen genom "gatan" rekommenderas stövlar eller grova skor. Stenar, klippblock, omkullfallna träd och andra hinder kräver oömma kläder.
Vid parkeringen finns bord och bänkar för den som har picknickkorgen med sig.
Text från Visit Eksjö

A great story from Komstad, Småland, Sweden

A great story
There is a great story that is usually told to visitors to the cultural environment of Komstad outside Sävsjö in Småland. It is a story about Jonas Jonasson Brunck from the little village of Komstad in the Parish of Norra Ljunga in Småland who sailed to America in the 17th century and gave his name to the borough of The Bronx in the metropolis of New York. Many visitors have been amazed and fascinated by the story – can it really be true?

Komstad
Småland 
Sverige
Jonas Brunck
The Bronx
New York
America



The Smålander
The story starts ca 1600 when Marit Brunck from Bäckaby and Jon Nilsson in Komstad had a son who became known as Jonas Jonasson Brunck, Jonasson after his father and Brunck to show the connection to his mother’s family. Maybe there were so many people in the district called Jon or Jonas that the mother’s family name Brunck set him apart from others with the same name.


Out into the world
Brunck probably left his family home in Komstad to make his way out into the world when he was young. It was a big step and you may wonder what drove him to take it. One contributory reason might have been troubled times in Småland – the Komstad inhabitants’ parish church in Norra Ljunga was burnt by the Danes in 1611. Maybe it was because of Brunck’s uncles who were shipbuilders in Flensburg that Brunck went to sea. Brunck served in the Danish merchant fleet and eventually became captain.









The husband
On 18 June 1638, Jonas Jonasson Brunck asked to have the banns published for his forthcoming marriage in Amsterdam to the Dutch girl Teuntie Joriaens.
The banns certificate shows that the future husband was a sea captain born in “Coonstay” in “Smolach”. Coonstay stands for Komstad and Smolach for Småland.
The odd spelling is explained by a Dutchman having written out the certificate and the names probably having been pronounced in a Småland dialect.

The wedding
The marriage took place in New Church in Amsterdam on 6 July 1638.

The emigrant
In the beginning of may 1639, Jonas Jonasson Brunck and his wife Teuntie emigrated to America. They travelled on a Dutch ship that set out from Hoorn, northeast of Amsterdam. The ship was called Brandt van Troijen and was owned by the Dutch East India Company but for this trip it had been hired by number of private individuals. According to a preserved document, Brunck paid as much as a quarter of the cost for the ship. This means that Brunck also bore the travelling costs for a large group of emigrants and their livestock.

New Netherland
On 16 June, the ship put into port in New Amsterdam, the capital of the Dutch colony New  Netherlands in America.

The landowner
Shortly after his arrival in America, Brunck bought a piece of land, probably from the Indians. The land was 264 hectares and was situated immediately east of what is today the northern part of Manhattan in New York.

Tenants
On 21 July 1639, Jonas Brunck leased out land to two emigrants for whom he had paid the trip to America. According to the contract, they would grow corn and tobacco and break new ground every other year. They did not need to pay rent for the first three years. On 15 August the same year, a further lease contract was drawn up, this time between Jonas Brunck and two Dutch brothers. Brunck would for six years provide the tenants with land to cultivate, a good house, two horses and a cow. The rent consisted of certain quantities of cereal and butter and half of the livestock that would hopefully result during the period of the lease.

Emmaus
Jonas Brunck had a stone house with a tiled roof built for himself. He called the house Emmaus. The house was located on the western side of his land, near Manhattan. He also built houses for his employees as well as tobacco barns and other practical buildings.

The widow Teuntie
Jonas Brunck was an important man in the town of New Amsterdam. He was also a man of action: discussions between the Dutch and the Indians on 28 March 1642 in Jonas Brunck’s house Emmaus resulted in an important peace treaty. Jonas Brunck’s motto was Ne cede malis – Yield not to misfortune.

Brunck´s death
Sometime at the beginning of 1643, Jonas Brunck died after just under 4 years in the new land. The estate inventory on 6 May showed that Jonas Brunck was a wealthy man. The list included his library, weapons, clothes, house utensils, tools, livestock, buildings and grain stores.

Wife Teuntie inherits
Jonas Brunck’s wife Teuntie inherited the whole estate. Teuntie remarried in June 1643, which might be explained by there being a shortage of women in the area and it being safer for her to have a husband to protect her. Teuntie and her new husband Arent van Curler moved from Jonas Brunck’s estate to an area by the Hudson River. They sold Brunck’s land in 1651. Teuntie lived until 1676.

Brunck becomes Bronx
Jonas Brunck’s name lived on through the river that divided his lands, known as the Brunck’s River and pronounced Bronck’s River, The Bronx.

NEW YORK. In 1664, the English took over New Amsterdam and renamed it New York. At the end of the 19th century, New York introduced a system of boroughs and incorporated the lands that Jonas Brunck had once owned into the city area. Maps of the area included the name of the river, Brunck’s River, and that was how the borough of The Bronx got its name.

Gave his name
Brunck was one of the first, after the Indians, to see the potential of the land area that is now The Bronx. Brunck is mentioned in literature on the early history of the area as an important European settler. He is said to have written the following in a letter: “The invisible hand of the Almighty Father surely guided me to this beautiful country, a land covered with virgin forests and unlimited opportunities. It is a veritable paradise and needs but the industrious hand of man to make it the finest and most beautiful region in all the world.” Jonas Jonasson Brunck from Småland gave his name to his paradise, which today is the borough of The Bronx in New York. Isn’t this a great story?

Read more about Jonas Brunck:
www.upplevelseriket.se
www.komstadkvarn.se

En fantastisk historia från Komstad, Sävsjö

Här kommer en fantastisk historia som jag har fascinerats av, har plockat texterna från en folder som finns som pdf på www.upplevelseriket.se

Komstad
Småland 
Sverige
Jonas Brunck
The Bronx
New York
America



DET FINNS EN fantastisk historia som brukar berättas för besökare i kulturmiljön Komstad utanför Sävsjö i Småland. Historien handlar om Jonas Jonasson Brunck från den lilla byn Komstad i Norra Ljunga socken i Småland som på 1600-talet seglade till Amerika och gav namn åt stadsdelen Bronx i världsstaden New York. Många är de besökare som har häpnat och fascinerats. Kan det verkligen vara sant?

HISTORIEN BÖRJAR omkring år 1600, då Marit Brunck från Bäckaby och Jon Nilsson i Komstad fick en son som kom att kalla sig Jonas Jonasson Brunck. Jonasson efter fadern och Brunck för att visa anknytningen till moderns släkt. Kanske var det så att många i trakten hette Jon eller Jonas och att moderns släktnamn Brunck särskilde honom från andra med samma namn.

 Ut i världen
Förmodligen lämnade Brunck föräldrahemmet i Komstad och drog ut i världen redan som ung. Det var ett stort steg och man kan undra vad som drev honom att ta det. En bidragande orsak kan ha varit att det var orostider hemma i Småland. Komstadbornas sockenkyrka i Norra Ljunga brändes av danskarna år 1611. Kanske var det tack vare Bruncks morbröder som var skeppsbyggare i Flensburg som han gick till sjöss. Han kom att tjänstgöra i den danska handelsflottan och blev så småningom kapten.

DEN 18 JUNI 1638 tog Jonas Jonasson Brunck ut lysning till äktenskap i Amsterdam med den holländska flickan Teuntie Joriaens. I lysningsattesten framgår att den blivande äkta mannen var sjökapten och bördig från ”Coonstay” i ”Smolach”. Coonstay står för Komstad och Smolach för Småland. Den besynnerliga stavningen förklaras av att det är holländare som skrivit attesten och att namnen troligen uttalats på småländska.

Bröllop
Giftermålet ägde rum i New Church i Amsterdam den 6 juli 1638.

Emigranterna
I BÖRJAN AV MAJ 1639 emigrerade Jonas Jonasson Brunck och hustrun Teuntie till Amerika. De reste med ett holländskt skepp som utgick från Hoorn några mil nordost om Amsterdam. Skeppet hette Brandt van Troijen och ägdes av holländska ostindiska kompaniet men hade för denna resa hyrts av ett antal privatpersoner. Enligt en bevarad handling betalade Brunck så mycket som en fjärdedel av kostnaderna för skeppet. Det innebar att Brunck även stod för resekostnaden för en större skara emigranter och deras boskap.

Nya Nederländerna
Den 16 juni var skeppet i hamn i Nya Amsterdam, huvudstaden i den holländska kolonin Nya Nederländerna i Amerika.

Godsägaren
KORT EFTER ANKOMSTEN till Amerika köpte Brunck ett stycke mark, troligen av indianerna. Markområdet var 264 hektar stort och låg omedelbart öster om det som i dag är den norra delen av Manhattan i New York.
 
Arrendatorer
Den 21 juli 1639 arrenderade Jonas Brunck ut mark till två emigranter, för vilka han betalat resan till Amerika. Enligt kontraktet skulle de odla majs och tobak samt vartannat år bryta ny mark. De behövde inte betala någon arrendeavgift de första tre åren. Den 15 augusti 1639 upprättades ännu ett arrendekontrakt, nu mellan Jonas Brunck och ett holländskt brödrapar. I sex år skulle Brunck hålla
arrendatorerna med mark att odla, ett bra hus samt två hästar och en ko. Arrendeavgiften bestod av vissa kvantiteter säd och smör samt hälften av den boskap, som förhoppningsvis blev till under arrendetiden.
 
Emmaus
Jonas Brunck lät bygga sitt bostadshus i sten med tegeltak. Han kallade huset för Emmaus och det låg på den västra delen av hans mark, nära Manhattan. Han byggde även bostäder för sina anställda, tobakslador och andra ändamålsenliga byggnader.

Änkan Teunite
JONAS BRUNCK var en betydande man i staden Nya Amsterdam. Han var även en handlingens man: En överläggning som hölls mellan holländarna och indianerna den 28 mars 1642, i Jonas Bruncks hus Emmaus, resulterade i ett viktigt fredsfördrag. Jonas Bruncks måtto var Ne cede malis – vik ej inför prövningen.

Bruncks död
Någon gång i början av år 1643 dog Jonas Brunck efter knappt fyra år i det nya landet. Av bouppteckningen som gjordes den 6 maj framgår det att Jonas Brunck var en förmögen man. I förteckningen listas hans bibliotek, vapen, kläder, husgeråd, verktyg, boskap, byggnader och spannmålslager.

Hustrun Teuntie ärver
Jonas Bruncks hustru Teuntie ärvde hela den stora egendomen. Hon gifte om sig i juni 1643, vilket skulle kunna förklaras med att det var ont om kvinnor i området och säkrast för henne att ha en äkta man till beskydd. Teuntie och hennes nye make, Arent van Curler flyttade från Jonas Bruncks ägor till ett område vid Hudsonfloden. De sålde Bruncks landegendom 1651. Teuntie levde fram till 1676.

Brunck blir Bronx
JONAS BRUNCKS namn levde kvar genom att den flod som delade hans marker kallades Bruncks flod, uttalat som Bronck´s flod, The Bronx.
 
New York
År 1664 övertog engelsmännen staden Nya Amsterdam som istället fick namnet New York. I slutet av artonhundratalet införde New York ett system med stadsdelar och införlivade de marker Jonas Brunck en gång ägt, till stadens arealer. På kartor över området stod flodens namn, Bruncks flod, och det
var så stadsdelen Bronx namngavs.

Gav sitt namn
Brunck var en av de första – efter indianerna – som såg potentialen i landområdet som nu är Bronx. Han omnämns i litteratur om områdets tidiga historia som en betydande europeisk nybyggare. Han lär ha skrivit följande i ett brev:
“Den allsmäktige Faderns osynliga hand visade mig vägen till detta sköna land, med vidsträckta urskogar och gränslösa möjligheter. Det är ett rent paradis, som endast behöver en arbetsam människa hand för att göra det till världens finaste och vackraste plats.” Jonas Jonasson Brunck från Småland, gav sitt namn till sitt paradis, det som i dag är stadsdelen Bronx i New York. Är inte det en fantastisk historia?

Litteratur
Bettenhausen, Bettina (1999). Komstadson gav namn åt Bronx. Nu är det fyrahundra år sedan Jonas Brunck föddes utanför Sävsjö. SmålandsTidningen/VetlandaPosten, den 31 december. 1999, sid 9. Artikeln baserar sig på en intervju med Lloyd Ultan.

Evjen, John O (1916). Scandinavian Immigrants in New York 1630–74. Reprinted 1996. Clearfield Company Inc / Genealogical Publishing Co Inc. Baltimore, Maryland.

Nilsson, Elna (1986). Sävsjötraktens första amerikaemigranter. Ingår i Sävsjö Hembygdsförening årsskrift 1986, sid 33–38.

Renshult, Henry (1998). Jonas Jonsson Brunk. Stencil. Hembygdssamlingen, Jönköpings länsbibliotek.

Ultan, Lloyd (1993). The Bronx In The Frontier Era. From the Beginning to 1696. Written in collaboration with The Bronx County Historical Society. Kendall/Hunt publishing company, Dubuque, Iowa.

Young, G V C (1980). The Founder of The Bronx. The Mansk-Svenska Publishing Co. Ltd. Peel, Isle of Man.

Läs mer om Jonas Brunck här:
www.upplevelseriket.se
www.komstadkvarn.se