Komstad
Småland
Sverige
Jonas Brunck
The Bronx
New York
America
DET FINNS EN fantastisk historia som brukar berättas för besökare i kulturmiljön Komstad utanför Sävsjö i Småland. Historien handlar om Jonas Jonasson Brunck från den lilla byn Komstad i Norra Ljunga socken i Småland som på 1600-talet seglade till Amerika och gav namn åt stadsdelen Bronx i världsstaden New York. Många är de besökare som har häpnat och fascinerats. Kan det verkligen vara sant?
HISTORIEN BÖRJAR omkring år 1600, då Marit Brunck från Bäckaby och Jon Nilsson i Komstad fick en son som kom att kalla sig Jonas Jonasson Brunck. Jonasson efter fadern och Brunck för att visa anknytningen till moderns släkt. Kanske var det så att många i trakten hette Jon eller Jonas och att moderns släktnamn Brunck särskilde honom från andra med samma namn.
Förmodligen lämnade Brunck föräldrahemmet i Komstad och drog ut i världen redan som ung. Det var ett stort steg och man kan undra vad som drev honom att ta det. En bidragande orsak kan ha varit att det var orostider hemma i Småland. Komstadbornas sockenkyrka i Norra Ljunga brändes av danskarna år 1611. Kanske var det tack vare Bruncks morbröder som var skeppsbyggare i Flensburg som han gick till sjöss. Han kom att tjänstgöra i den danska handelsflottan och blev så småningom kapten.
DEN 18 JUNI 1638 tog Jonas Jonasson Brunck ut lysning till äktenskap i Amsterdam med den holländska flickan Teuntie Joriaens. I lysningsattesten framgår att den blivande äkta mannen var sjökapten och bördig från ”Coonstay” i ”Smolach”. Coonstay står för Komstad och Smolach för Småland. Den besynnerliga stavningen förklaras av att det är holländare som skrivit attesten och att namnen troligen uttalats på småländska.
Bröllop
Giftermålet ägde rum i New Church i Amsterdam den 6 juli 1638.
Emigranterna
I BÖRJAN AV MAJ 1639 emigrerade Jonas Jonasson Brunck och hustrun Teuntie till Amerika. De reste med ett holländskt skepp som utgick från Hoorn några mil nordost om Amsterdam. Skeppet hette Brandt van Troijen och ägdes av holländska ostindiska kompaniet men hade för denna resa hyrts av ett antal privatpersoner. Enligt en bevarad handling betalade Brunck så mycket som en fjärdedel av kostnaderna för skeppet. Det innebar att Brunck även stod för resekostnaden för en större skara emigranter och deras boskap.
Nya Nederländerna
Den 16 juni var skeppet i hamn i Nya Amsterdam, huvudstaden i den holländska kolonin Nya Nederländerna i Amerika.
Godsägaren
KORT EFTER ANKOMSTEN till Amerika köpte Brunck ett stycke mark, troligen av indianerna. Markområdet var 264 hektar stort och låg omedelbart öster om det som i dag är den norra delen av Manhattan i New York.
Arrendatorer
Den 21 juli 1639 arrenderade Jonas Brunck ut mark till två emigranter, för vilka han betalat resan till Amerika. Enligt kontraktet skulle de odla majs och tobak samt vartannat år bryta ny mark. De behövde inte betala någon arrendeavgift de första tre åren. Den 15 augusti 1639 upprättades ännu ett arrendekontrakt, nu mellan Jonas Brunck och ett holländskt brödrapar. I sex år skulle Brunck hålla
arrendatorerna med mark att odla, ett bra hus samt två hästar och en ko. Arrendeavgiften bestod av vissa kvantiteter säd och smör samt hälften av den boskap, som förhoppningsvis blev till under arrendetiden.
Emmaus
Jonas Brunck lät bygga sitt bostadshus i sten med tegeltak. Han kallade huset för Emmaus och det låg på den västra delen av hans mark, nära Manhattan. Han byggde även bostäder för sina anställda, tobakslador och andra ändamålsenliga byggnader.
Änkan Teunite
JONAS BRUNCK var en betydande man i staden Nya Amsterdam. Han var även en handlingens man: En överläggning som hölls mellan holländarna och indianerna den 28 mars 1642, i Jonas Bruncks hus Emmaus, resulterade i ett viktigt fredsfördrag. Jonas Bruncks måtto var Ne cede malis – vik ej inför prövningen.
Bruncks död
Någon gång i början av år 1643 dog Jonas Brunck efter knappt fyra år i det nya landet. Av bouppteckningen som gjordes den 6 maj framgår det att Jonas Brunck var en förmögen man. I förteckningen listas hans bibliotek, vapen, kläder, husgeråd, verktyg, boskap, byggnader och spannmålslager.
Hustrun Teuntie ärver
Jonas Bruncks hustru Teuntie ärvde hela den stora egendomen. Hon gifte om sig i juni 1643, vilket skulle kunna förklaras med att det var ont om kvinnor i området och säkrast för henne att ha en äkta man till beskydd. Teuntie och hennes nye make, Arent van Curler flyttade från Jonas Bruncks ägor till ett område vid Hudsonfloden. De sålde Bruncks landegendom 1651. Teuntie levde fram till 1676.
Brunck blir Bronx
JONAS BRUNCKS namn levde kvar genom att den flod som delade hans marker kallades Bruncks flod, uttalat som Bronck´s flod, The Bronx.
New York
År 1664 övertog engelsmännen staden Nya Amsterdam som istället fick namnet New York. I slutet av artonhundratalet införde New York ett system med stadsdelar och införlivade de marker Jonas Brunck en gång ägt, till stadens arealer. På kartor över området stod flodens namn, Bruncks flod, och det
var så stadsdelen Bronx namngavs.
Gav sitt namn
Brunck var en av de första – efter indianerna – som såg potentialen i landområdet som nu är Bronx. Han omnämns i litteratur om områdets tidiga historia som en betydande europeisk nybyggare. Han lär ha skrivit följande i ett brev:
“Den allsmäktige Faderns osynliga hand visade mig vägen till detta sköna land, med vidsträckta urskogar och gränslösa möjligheter. Det är ett rent paradis, som endast behöver en arbetsam människa hand för att göra det till världens finaste och vackraste plats.” Jonas Jonasson Brunck från Småland, gav sitt namn till sitt paradis, det som i dag är stadsdelen Bronx i New York. Är inte det en fantastisk historia?
Litteratur
Bettenhausen, Bettina (1999). Komstadson gav namn åt Bronx. Nu är det fyrahundra år sedan Jonas Brunck föddes utanför Sävsjö. SmålandsTidningen/VetlandaPosten, den 31 december. 1999, sid 9. Artikeln baserar sig på en intervju med Lloyd Ultan.
Evjen, John O (1916). Scandinavian Immigrants in New York 1630–74. Reprinted 1996. Clearfield Company Inc / Genealogical Publishing Co Inc. Baltimore, Maryland.
Nilsson, Elna (1986). Sävsjötraktens första amerikaemigranter. Ingår i Sävsjö Hembygdsförening årsskrift 1986, sid 33–38.
Renshult, Henry (1998). Jonas Jonsson Brunk. Stencil. Hembygdssamlingen, Jönköpings länsbibliotek.
Ultan, Lloyd (1993). The Bronx In The Frontier Era. From the Beginning to 1696. Written in collaboration with The Bronx County Historical Society. Kendall/Hunt publishing company, Dubuque, Iowa.
Young, G V C (1980). The Founder of The Bronx. The Mansk-Svenska Publishing Co. Ltd. Peel, Isle of Man.
Läs mer om Jonas Brunck här:
www.upplevelseriket.se
www.komstadkvarn.se
